På äventyr i D-dorf

Personligen så tycker jag att gränsen mellan orden äventyr och vilse är hårfin. Man skulle kunna säga att jag och Julia var vilse en stund idag, men man skulle också kunna se det som att vi upptäckte mycket oväntat om D-dorf, skaffade oss rikligt med motion och fick öva på tyskan. Det handlar om inställning.
 
Det hela började med att jag var sjuk när klassen var och tittade på Schloss Benrath. Det är inte helt oväntat ett slott. Jag blev tilldelad en kompletteringsuppgift som innabar att jag skulle åka till slottet själv, fota och skriva lite till bilderna. Eftersom jag och mamma har promenadkampen så tänkte jag att det kunde vara smart att slå två flogor i en smäll så jag lurade med mig Julia på en promenad i parken som tillhörde slottet. 
 
Nu visade det sig ju att parken var pytteliten och att vi gick runt den på 30 min. SÅ vi fick den eminenta idéen att gå hem. Vi såg ju tornet (om än låååångt borta) så det borde ju inte vara omöjligt. Men det var det. När jag tittar på kartan så här i efterhand så var det ju inte så farligt. 2 timmar att gå enligt google maps. OM man vet åt vilket håll man ska gå och vilka vägar man ska följa. Vår inställning att följa Rhein var ju sådär, eftersom vi gick i den bubblan man ser under punkt B på kartan. Och med bubbla menar jag bukt, avböjning av flod eller kort och gott omväg.
 
Ser ju inte så krokigt ut. Det är det som är fördelen med att ha internet i mobilen. Vilket vi alltså inte har.
 
Vi lärde oss i alla fall att man kan bo på landet i Düsseldorf, som en blandning av en håla i Dalarna och lantliv i Frankrike.. tydligen! Vi insåg att bussarna på landet slutar gå. Tidigt. Vi insåg också att de där mörka molnen som tidningarna varnat för men som aldrig kom, faktiskt bara låg och lurade för att sedan anfall oss. När vi var vilse. Dock så slapp vi undan regnet. Vi hittade en liten tant som pekade och grötade fram någon riktigt konstig vägbeskrivning på tyska. Vi traskade vidare och lyckades välja rätt håll när vägen efter bron delade sig till höger/vänster (hon sa att det bara var gerade aus efter bron.. dvs rakt fram). 
 
Vi hann även med ett toabesök på en högklassig kvartetskrog. När man ser följande skyllt på toadörren på ett ställe, så vet man. Här är det klass. 
 
Den som spyr städar alltså eller betalar 25 Euro. Min fråga med tanke på stället är om delaen gäller även om man blir matförgiftat.. 
 
Men så plötsligt hittade vi Strassenbahnen! Så farligt länge hade vi ju inte gått heller, 1,5 timmar. Så vi fick för oss att gå några stationer till. Men så kom regnet och när vi nådde stationen efter så stod det "sofort" på linje U74 och vi bangade inte. 
 
Spännande äventyr och nu är jag helt slut och kommer att sova som en liten bebis. 
 
Avslutningsvis så bjuder jag på lite blandade bilder från äventyret:
 
 
Slottet i Benrath. Lite som en fattigare kopia av Drottningholm. Prinsessholm.
 
 
Mera slott
 
 
Jag i mitt esse. Smink utkladdad i hela ansiktet. Sunk-kläderna på. Trött och gris-rosig. Med fett hår. Nomnom. Här står jag och väntar på Julia. Jag frågade på facebook "ska vi åka typ 19?" Och antog sen att hon skulle förstå att det betydde "Vi ses på perrongen på Hbf kl 19 då". Det gjorde hon ju såklart inte eftersom hon inte kan läsa tankar, speciellt inte över internet. Så jag stod där så snopet och sen åkte jag i förväg. Dock så hittade hon en snabb väg så jag behövde inte vänta länge. 
 
 
Lajon
 
Julia i parken (kolla blommorna mamma)
 
 
Jag tycker att statyerna ser ut lite som karikatyrer. Skitfula med andra ord.
 
 
 
Ale' !
 
 
Rhein var fint. Nu när jag tittar på denna bild undrar jag HUR vi kunde missa molnen som var på g..... Hmm.. Snyggt var det iaf! Man får se det så, vi fokuserade på det positiva!
 
 
Här började vi dock ana oråd
 
Bussen på landet kommer inte "sofort"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0