Mamma Möldri!

Idag har jag träffat Jessicas mamma! Vi var på Max-bar och åt middag, Josefin var också med och sen när hon gick hem för att plugga så gick vi övriga till Film-affisch-stället-som-är-grymt och drack lite mera vin!

Jag tänkte att jag utan tvivel skulle vara hemma kl 12, nu är klockan 2! haha.. ops! Frau Möldri x 2 vet hur man håller igång :) Jättetrevlig kväll blev det!

Nu ska jag sova! Sen är det bara upp, duscha, packa klart och sen åker jag till Amanda i Holland!! :) Wooooooho! :)

På äventyr i D-dorf

Personligen så tycker jag att gränsen mellan orden äventyr och vilse är hårfin. Man skulle kunna säga att jag och Julia var vilse en stund idag, men man skulle också kunna se det som att vi upptäckte mycket oväntat om D-dorf, skaffade oss rikligt med motion och fick öva på tyskan. Det handlar om inställning.
 
Det hela började med att jag var sjuk när klassen var och tittade på Schloss Benrath. Det är inte helt oväntat ett slott. Jag blev tilldelad en kompletteringsuppgift som innabar att jag skulle åka till slottet själv, fota och skriva lite till bilderna. Eftersom jag och mamma har promenadkampen så tänkte jag att det kunde vara smart att slå två flogor i en smäll så jag lurade med mig Julia på en promenad i parken som tillhörde slottet. 
 
Nu visade det sig ju att parken var pytteliten och att vi gick runt den på 30 min. SÅ vi fick den eminenta idéen att gå hem. Vi såg ju tornet (om än låååångt borta) så det borde ju inte vara omöjligt. Men det var det. När jag tittar på kartan så här i efterhand så var det ju inte så farligt. 2 timmar att gå enligt google maps. OM man vet åt vilket håll man ska gå och vilka vägar man ska följa. Vår inställning att följa Rhein var ju sådär, eftersom vi gick i den bubblan man ser under punkt B på kartan. Och med bubbla menar jag bukt, avböjning av flod eller kort och gott omväg.
 
Ser ju inte så krokigt ut. Det är det som är fördelen med att ha internet i mobilen. Vilket vi alltså inte har.
 
Vi lärde oss i alla fall att man kan bo på landet i Düsseldorf, som en blandning av en håla i Dalarna och lantliv i Frankrike.. tydligen! Vi insåg att bussarna på landet slutar gå. Tidigt. Vi insåg också att de där mörka molnen som tidningarna varnat för men som aldrig kom, faktiskt bara låg och lurade för att sedan anfall oss. När vi var vilse. Dock så slapp vi undan regnet. Vi hittade en liten tant som pekade och grötade fram någon riktigt konstig vägbeskrivning på tyska. Vi traskade vidare och lyckades välja rätt håll när vägen efter bron delade sig till höger/vänster (hon sa att det bara var gerade aus efter bron.. dvs rakt fram). 
 
Vi hann även med ett toabesök på en högklassig kvartetskrog. När man ser följande skyllt på toadörren på ett ställe, så vet man. Här är det klass. 
 
Den som spyr städar alltså eller betalar 25 Euro. Min fråga med tanke på stället är om delaen gäller även om man blir matförgiftat.. 
 
Men så plötsligt hittade vi Strassenbahnen! Så farligt länge hade vi ju inte gått heller, 1,5 timmar. Så vi fick för oss att gå några stationer till. Men så kom regnet och när vi nådde stationen efter så stod det "sofort" på linje U74 och vi bangade inte. 
 
Spännande äventyr och nu är jag helt slut och kommer att sova som en liten bebis. 
 
Avslutningsvis så bjuder jag på lite blandade bilder från äventyret:
 
 
Slottet i Benrath. Lite som en fattigare kopia av Drottningholm. Prinsessholm.
 
 
Mera slott
 
 
Jag i mitt esse. Smink utkladdad i hela ansiktet. Sunk-kläderna på. Trött och gris-rosig. Med fett hår. Nomnom. Här står jag och väntar på Julia. Jag frågade på facebook "ska vi åka typ 19?" Och antog sen att hon skulle förstå att det betydde "Vi ses på perrongen på Hbf kl 19 då". Det gjorde hon ju såklart inte eftersom hon inte kan läsa tankar, speciellt inte över internet. Så jag stod där så snopet och sen åkte jag i förväg. Dock så hittade hon en snabb väg så jag behövde inte vänta länge. 
 
 
Lajon
 
Julia i parken (kolla blommorna mamma)
 
 
Jag tycker att statyerna ser ut lite som karikatyrer. Skitfula med andra ord.
 
 
 
Ale' !
 
 
Rhein var fint. Nu när jag tittar på denna bild undrar jag HUR vi kunde missa molnen som var på g..... Hmm.. Snyggt var det iaf! Man får se det så, vi fokuserade på det positiva!
 
 
Här började vi dock ana oråd
 
Bussen på landet kommer inte "sofort"

50/50

Nu har jag sett andra filmen, 50/50. Den handlar om en ung kille som får cancer med 50 % chans att överleva. Den va bra. Fin och bra. Se den!
 
Samtidigt var det jobbigt att se filmen, för jag inser hur otroligt mycket jag stängde av när morfar blev sjuk. Jag tror ju gärna att jag är jätteduktig på att hantera känslor, men det är jag ju inte. Jag tror aldrig att jag ens vågade tänka att det var illa, så därför kom det som en chock när han gick bort. Nu slog det mig också hur jobbigt det måste ha varit för honom. Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden så jag kunde vara starkare för hans skull. Så att jag hade kunnat åka till sjukhuset oftare, så att jag hade kunnat berätta för honom hur mycket jag älskade honom. Så att jag hade åkt dit den där sista dagen innan han gick bort. Men det kan jag ju inte ändra på.
 
Jag är så jävla arg på den där jävla skitsjukdomen. Jag hoppas att jag kommer att kunna arbeta med cancerforskning på något vis så att jag kan vara med och vinna över skiten. Jag vill ta fram sätt att diagnostisera tidigare så att fler får chansen att överleva. Jävla skit cancer. Fuck you. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dagens planer:

Jag glömde ju skriva att jag vaknade upp med världens halsont idag. Så går det när tant Hol festar med 20-åringarna. SOM TUR ÄR så hade jag ju planerat inför en slappsöndag och fixat följande:
 
 
 
 
Jag inledde med "The Watch Nachbarn der 3. art". Dock så såg jag den på engelska. Så sjuk film! Inte alls vad man förväntar sig! Men jag gillade den, sjukt många knäppa detaljer och störd story. Lite tooo much ibland men slutet är helt genialt. Wunderbar. 
 
Nu är det dags för lunch och nästa film. Jag hade ju tänkt att satsa på 10 poäng  i promendad-kampen idag. Men det känns dumt med halsont och desstuom så fortsätter skitvädret att imponera i denna stad. En hel veckas regn är inte slut än på länge verkar det som.
 
Slutligen. Pappa, det är din tur i Ruble. Ingen press... 
 
 

Resten av Japan-helgen

Igår var det alltså Japan-dag här i D-dorf. Den största inflyttade gruppen i D-dorf är faktiskt japaner, det är coolt tycker jag. Det finns hur mycket affärer och sushirestauranger som helst. Awsome. Detta innebar att det igår var galej och folk överallt i Altstadt och längs Rhein-promenaden. Det var uppträdanden med kampsport, man kunde köpa japansk mat och mängder av tyskar var utklädda till olika tv-spels figurer. Riktigt bra! Jag gick runt en stund med mina grannar (Katarina och Flora). Flora har bott i Japan så hon övertalade mig att äta någon japansk specialitet som såg ut som en obakad kroppskaka. Det var dock sjukt gott! Det var typ som en vårrulle fast innehållet var inbakad i deg. Låter grymt vidrigt, smakade grymt gott. 
 
 
På vägen till Jippot under dagen hittade jag en till staty-reklam-gubbe! 
 
 
 
 
 
 
 
My-Little-Pony
 
 
Flora med den där konstiga men goda degbullen med kött i
 
 
Efter att ha hängt i stan ett tag i regnet så hade jag, Elisabet, Julia, Katarina och Josefin middag hemma hos mig för att fira Elisabet som fyller år idag. Vi åt tapas med ost, bröd, skinka och annat gott och drack drinkar. Vi hade jättetrevligt och sen drog vi in till stan igen vid 23-tiden eftersom det då bjöds på Fyrverkerier över Rhein. Och alltså OMG!! (Note till mamma, pappa och mormor: OMG betyder Oh My Goood...dvs att något var riktigt coolt..) Alltså jag har aldrig tidigare sett fyrverkerier. Det är min slutsats. Detta var helt sjukt! Det var fyrverkerier som såg ut som hjärtan, vattenfall, katter, kompasser. Det var fyrverkerier som täckte hela himmelen. I olika färger och formar. Och detta spektakel pågick i 30 min. HELT INSANE (betyder också att det var bra! hehe)

Jag försökte fota lite fyrverkerier men insåg rätt snabbt att det var helt omöjligt. Här kommer lite bilder från middagen istället:
 
 
"fula" Katta och Theresa och glada Katta och Theresa 
 
 
Bonde-Josse och fina Josse
 
 
Vi hade gjort spritgodisar (ingen bra idé, livsfarligt). Jättegoda tyckte Elisabet och Julia!
 
 
 
Jag och Katta igen!
 
 
Anyways. Efter spektaklet så kände jag att en 28-åring inte klarade mer fest på raken så jag knallade med Flora som ville gå hem hela vägen tillbaka till vårt WG och sen satt jag och kollade på roliga youtube-klipp en stund. 

Sjukt bra kväll. Japan levererade!
 












 
 

Sliten..

Igår kväll blev en av de bästa kvällarna här i D-dorf! Jag och mina grannar käkade middag och drack vin och sen drog vi ut på stan! Vi mötte Antoane på tuben och gick med dom till Anaconda. Trendigt ställe med alldeles för mycket folk, men igår var det ok. Det är lite Vapiano-stuk,man får en kort när man går in sedan köper man allt i baren på kortet och betalar när man går ut. Tappar man bort korten får man dock punga ut 50 Euro. Självklart var det första (DET FÖRSTA) jag gjorde att tappa mitt kort i folkhavet. Jag hittade det dock på en gång. Puh. 
 
Sedan provade vi på Engelen. Det måste ju vara samma som hemma? En rockbar var det iaf. Med väldigt blandat folk. En nazist, massa gamlingar, en hel del folk med många tatueringar, mkt svart och mkt piercingar.. Och så jag i illrosa tröja. Helt fel. Vi hade iaf kul och hann med några öl (dom är ju så små här så det känns som man dricker hur många öl som helst).
 
Slutligen drog vi till Die Kneipe. Det betyder alltså BAREN. Bra namn tycker jag. Det var ett litet men mysigt ställe där man faktiskt kunde höra varandra så där satt vi resten av kvällen och bara snackade skit. Perfekt kväll!
 
 
 
 
Nu ska jag möta upp lite folk i Altstadt och uppleva Japan-dagen! Spännande! 

Min enda kommentar om bränderna i Sthlm får bli detta

 
 
Det är en bild på de kravaller som förekommit i Sverige under 1900-talet. Killen som delat bilden på Facebook skriver även följande kommentar:
 
"Här är en lista på kravaller och upplopp i Sverige under 1900-talet. I nästan samtliga fall är det etniska svenskar som har stått bakom upploppen och förstörelsen. Så ta er smygrasism någon annanstans när ni pratar om "invandrarproblem". För tusende gången: Det handlar om klass och utanförskap, inte ursprung. Suck."  -Damon Rasti
 
Sen tycker jag att denna debatt mellan den äckligaste mannen i Sverige (Jimmy Åkesson, utan konkurrens) och Fredik Reinfeldt måste ses:
 
http://www.youtube.com/watch?v=27yeoAt2XrU
 
Jag må inte gilla herr Reinfeldt, men detta gjorde han jävligt bra. Uppenbarligen så behöver situationen i förorterna ses över. Det måste vara ok att prata om integration och våga ta upp ämnet, men det ska göras av folk som vill hjälpa människor som flyttat till Sverige att komma in i landet.. Vi får aldrig släppa över frågan till SD-folk vars enda önskemål är att slänga ut folk (hur dom nu än försöker linda in det). Debatten måste tas, men den måste tas av politiker som har ALLAS bästa i åtanke. 
 
Jag är livrädd att Sverige håller på att förändras och förloras. MITT Sverige. Ett Sverige som är stolt över sin mångfald och inser fördelarna med den. Mitt Sverige som har en god människosyn och vill hjälpa, älska, samsas och ta del av andra kulturer. Det är mitt Sverige och jag är jävligt rädd att SD ska fortsätta växa och förstöra. Smutsa ner och förvränga. DET är vad jag är rädd för. Det enda jag är rädd för. 
 
Punkt. 
 

Great Gatsby

Idag gick jag och Julia på bio minsann! Det var spännande och vi lärde oss massa nytt om D-dorf/Tyskland. För det första så fick vi se snobb-sidan av stan, dvs andra sidan Rhein. Där var det minsann finfina hus, kul att jag hann upptäcka det med några veckor kvar. Ska försöka ta mig dit på en promenix snart.
 
Viktig kunskap om bio i Germany/Deutschland/Tyskaland:
 
  • Välj alltid odubbad film. Inte bara för att det är bättre och att du faktiskt förstår vad dom säger, utan för att tyskarna garanterat väljer den tysktalande varianten och det alltså inte är lika fullt i salongen. Dock så var det myckt folk.. Men med tanke på att filmen är rätt ny och beräknas vara årets film så var det sjukt tomt. Skönt.
  • Gå på bio är billigt. 6 Euro som student, men bara vissa dagar. Idag var det "dyrt". 8 Euro, eller närmare bestämt 69 kr. Fint som snus.
  • MEN, låt er inte luras av lockpriserna. Nej nej. När du väl löst in din biljett och kommit in i området där salongerna ligger, det är då pengarna börjar brännas på riktigt. Jag slog till på 7 bitar lösviktsgodis (inte Sverige-klass, men ok), en liten popcorn och en liten cola. Det mina vänner gick på...wait for it....9,9 Euro eller alltså 86 kr. Jag betalade alltså mer för några översaltade poppisar än för att se årets film. Logiskt. 
  • Dessutom satt en i vanlig ordning toa-tant och ville ha stålars för kisspauser. Come on! Jag körde på ignorera stilen och gick förbi. Det är lite rysk roluette över detta beteende eftersom vissa toa-tanter börjar skrika på en.. Ytterst obehagligt. Denna gav mig dock bara en arg blick. Jo man tackar.
Det får mig också att fundera på vad denna coola skulle kosta (det ser ju inte alls lika groteskt ut på bilden.. måste varit minst, MINST en 1-litersmugg. Såg ut som en jävla hink:
 
 
 
 
Kort över till filmen. Amazing! Jag satt helt trollbunden. Jag gillade till och med han Toby Mac...? Han som spelar spindelmannen.. Leonardio Decaprio är som vanligt världens bästa skådis och sminket och kläderna var så sjukt vackra. Wow. Jag tycker absolut att det är en film man bör se! 
 
 
 
 
Nu vet jag inte varför den bilden blev så liten. Kanske för att ni verkligen ska förstå hur stor coolan var. Kanske inte.. 
 
Godnatt. 

Dags att börja fundera på julklappar tycker jag.

Ok, kanske lite tidigt. Men jag önskar mig en Speggi och inget annat! Jag vet att "alla" har köpt en och att "alla" bloggare har bloggat om den... Som yngre fungerade ju "Men mamma, alla andra...blablabla" som ett pro-argument. Idag fungerar "hmm, alltså alla har ju verkligen redan en..blablablalba" mer som något avskräckande. 
 
MEN, just i detta fall vill jag inget hellre än att vara som alla andra. Jag vill ha en speggi. Jag har så mycket fina smycken som jag aldrig använder för att det är omöjligt att organisera dom på något bra sätt.. tills nu då..
 
SÅ, mamma och pappa. Jag önskar mig ingen hund i år.. Jag önskar mig en speggi!
 
 
 
 
 

Filmpaus.

Alltså jag älskar filmen, Life of Pi. MEN hur fan kan man göra en film som gungar?! Pojken som det handlar om befinner sig i en livbåt med en tiger.. och hela tiden gungar skärmen.. jag är helt seriöst åksjuk. På riktigt.. jag mår illa.. Va fan tänkte dom?
 
Update. Jag hav upp. haha.. tragiskt eftersom filmen var helt underbar. Men alltså allt har snurrat i 30 min... Underbar film, men va fan? 75 % av filmen på en gungig båt? Come on..
 
Update 2. Skam den som ger sig. I litet fönster och genom att titta bort varje gång det gungade kunde jag se klart den. Wow. Wow. Wow! 
 
Den får 9 Toasters av 10 möjliga. Trots gungandet och illamåendet. 
 
Nu ska jag sova... 
 
Se filmen, men käka ett åksjukepiller innan, det är mitt tips!

Hemlängtan.

Idag har varit en bra ledig dag, förtom att jag inte var ledig då. Men det var ganska skönt att komma iväg till praktiken, det är så lätt annars att dagarna bara försvinner... Det finns ju så många dåliga tv-serier att se liksom.
 
Anywho, jag gick dit och jag gick hem. Jag och mamma körde halv-vägs-redovisningen för vår röra-på-sig-tävlig och dra mig baklänges vad hon har varit ute och knallat! Här trodde jag att jag kunde gå till praktiken lite då och då och ta hem detta, men icke sa nicke. Hon leder. Så det var ju bara till att gå idag. Imorn är det hiphop så då får jag ju lite poäng men nu gäller det att ligga i alltså.
 
Jag längtar hem. Det var en toppenhelg och det finns många fina människor här. MEN, det är ju liksom inte riktigt samma sak som alla dom som jag tycker så mycket om där hemma. Jag saknar att kunna ringa nån av mina vänner när man vill och inte hålla på och krångla med skype. Jag saknar att träffa alla dom som känner mig så väl och vet hur jag funkar. Alla dom som ser det bästa i mig även när jag haft en lite sämre period efter att jag har brutit upp med någon jag varit tillsammans me länge. Dom som vet hur de ska göra för att få mig glad men som också låter mig vara ledsen. Typ dom. 
 
För övrigt så tycker jag att alla borde läsa böcker om bättre självkänsla. Jag läser ju en av Mia Törnblom nu, och jag känner så många som nog skulle kunna få ut något av att läsa den. Alla kan vi ju bli bättre! Eller snarare alla kan vi inse hur jävla bra vi är! SÅ är det ju! 
 
Nu ska jag kolla på Life of Pi. Ska bli spännande att se hur den är, jag har försökt att inte skapa mig för stora förväntningar... 
 
Slutligen vill jag berätta att jag håller på att fixa dreads. Ni vet sånna där illaluktande korv-tussar i håret. Det är inte frivilligt, men varmvattnet i vår lägenhet är paj igen och det har ju varit röda dagar.. Jag har fixat att duscha väldigt snabbt, men tvätta håret går bara inte. Jaja, så nu vet ni om jag ser konstig ut när jag kommer hem.. då har jag inte tvättat håret på sex veckor (ALLTSÅ, det är bara sex veckor kvar!!). Här kommer en bild när jag ser ut som vanligt, bilden har jag fått av Jessica och är från när vi var i Bonn för många veckor sedan. Första solen, första uteserveringen... Det var en bra dag!
 
 

Lätt att vara efterklok.

Jag skulle gått efter hjärtat och behållit lilla Vilda känner jag så här i efterhand.. Men som sagt, jag trodde ju att jag gjorde ett smart beslut.. Hon va ju så sjukt söt. 
 
Nu måste jag skynda mig till praktiken. Jag är jättesen, eller alltså det är ju röd dag. SÅ sen kan jag ju inte vara eftersom det inte är någon annan där, men jag hade tänkt att vara där senast 12. Tjena.. 
 
Här kommer lilla bilder på lilla Vilda, bara för att. 
 
 
 
 

Lördag

Igår var det ju Mello-kväll minsann! Vi hade lyckats spåra upp en bar som skulle visa spektaklet så det blev middag, schlager och öl på Max-bar. Jag fick med mig nya grannen Flora, jätteroligt! Vi mötte upp Josefin, Gerhard (aka Getrud), och Santiago på stället och sedan kom Josefin 2, Elisabet, Katarina, Katarinas kompis Moa, Julia och Fredrik. Vi käkade och hejade på Sverige. Sedan slöt även Fredrika, Erik, Markus, Michael, Jacob och Daniel upp. Svenskmaffian typ.
 
Sveriges bidrag var ok ändå tycker jag, jag hade aldrig hört det innan. Men det gick ju sådär i röstningen.. 
 
Vid 3-tiden skulle vi dra vidare, men när gänget som var kvar då valde stället där det är så mycket rökmaskiner att det ser ut som att det brinner all the time, och det dessutom var kö för att komma in och dålig musik kände tant Hol att det var dags att knalla hem. Jag fick en skön promenad i klackarna iaf och sen sov jag gott vill jag lova.
 
Försökte fixa till bilderna jag tog lite först, men det var lönlöst. Iphonen är värdelös när det gäller att fota på uteställen men jag slänger upp de risiga bilderna ändå. Håll till godo. 
 
Jag var den enda som hade fattat att det var obligatoriskt att klä sig i Sverige-färger. Jag hade till och med pysslat fram små Sverige-flaggor på naglarna. Jag säger inte att det var därför Sverige inte vann, för att dom andra missade detta. Men det kan mycket väl ha varit så............ hehe :) 
 
 
 
Elsabet!
 
 
Katta
 
 
 
Santiago, Flora, Josefin och Moa
 
 
 
Josefin och Gertrud 
 
 
 
Jag skulle vilja höra vad Julia säger med tanke på Kattas min! haha :) 
 
 
Flora och Josefin
 
 
 
Josefin och Gerhard
 
 
 
Smarrig shoot?
 
 
 
Katta och Julia
 
 
 
Julia och Fredrik
 
 
 
Josefin och jag utan för Max-bar
 
 
När man är i Tyskland kan man rösta på Sverige! haha! Frågan är bara hur mycket småfjompornas röster hjälpte när det är 80 miljoner som kan rösta i landet.. haha :) Men dom var så söta som satt där och ringde och ringde!
 
 
 
Michael, Jacob och fokuserad Josefin
 
 
 
Marcus, Erik, Frederika och Katta
 
 
 
Elisabet röstade också!
 
 
 
Törstig Daniel och Micael
 
 

Fredag!

Det här har varit en bra helg so far! Dessutom är det ju röd dag imorgon, så man skulle kunna säga att det inte är söndag idag utan lördag. Och så är det söndag istället för måndag imorn. Och då har ju helgen precis börjat istället för att nästan vara slut och så blir man glad bara därför. 
 
I fredags gick jag Jessica och Josefin till min favoritrestaurang! Dock så var maten lite av en besvikelse denna kvällen.. Men, vi hade trevligt ändå! 
 
Efter middagen fick jag äntligen prova den där baren som jag velat gå på sen jag kom hit. Den ligger 2 min från där jag bor... Vilket innebär att jag alltid går förbi den på vägen hem.. eller när den är stängd. Så det har liksom aldrig blivit av. Men nu var det alltså dags. Det var så sjukt mycket folk! Snyggt folk! Till skillnad från allt drägg i Altstadt. Vi orkade dock inte ställa oss i kön för att få en drink (även om dom tydligen är kända för sina drinkar) så vi drack öl/vin istället. Eftersom Jessica bor i Köln nu så sov hon över här sen och vi körde pyjamasparty med glass och massa skitsnack, jättemysigt!
 
Lite bilder kom jag ihåg att ta:
 
 
 
 
 
 
 

Ich bin Theresa.

Imorn ska jag presentera mina resultat för hela labbgruppen. På tyska då då. Det går bra på praktiken just nu tycker jag, men tyska pratar jag då inte. Jag har inte sagt många ord alls senaste veckorna eftersom vi inte haft skola på ett tag (röda dagar och liknande, men då har jag ju jobbat istället). Men nu är det alltså dags. Ingen press.
 
Ingen press. Ingen press. Jag är bra. Yes! (Frida har skickat en pepp-app till mig, helt underbar! Yes!)
 
Jag pratade lite med två kollegor idag. Vi kom fram till att jag får göra det bästa av situationen och säga det jag kan. Sen övade jag på ett manus:
 
"Ich bin Theresa. Ich habe ein rotes Labor-buch".
 
Det värsta är att det inte ens är ett skämt, det är typ så det kommer låta.

Eller nej, imorn är ju dagen då jag kommer att överraska mig själv! Yees!

Fler bilder från Ahrtal!

Idag fick jag några bilder av gulliga Olivia! Det är ju lite kul att ha några bilder som man själv är med på också, det blir ju inte så när man fotar själv :)
 
Jessica jag och Malin och Ahrtal!
 
 

Igen!
 
Jessica, jag och Olivia 
 
 
Snyggste bilden! haha!
 
 
 
Vi igen!
 
 
 
 
 

Blev en till

Det blev två målningar idag. Jag är verkligen inte van att använda akryl, det är kladdigt och svårt men fruktansvärt kul samtidigt! På något konstigt sätt står denna bild för kreativitet. Sen hur får ni fundera ut på ert eget sätt, jag kan inte riktigt förklara hur jag menar.. 
 
 

Grattis pappa!

Idag fyller världens bästa pappa år, nämligen MIN pappa!!! Han och mamma är i Dalarna och skulle fira med fisk till middag och bubbel och det tycker jag att dom gör rätt i!

Min pappa är bäst eftersom han alltid stöttar mig! Alltid tror på mig och det jag gör. Samt står ut med mig när jag är ledsen och knäpp och orkar lyssna och peppa. Sen är han bäst för att han är rolig, snäll, knäpp, smart, allmänbildad, rymdfreak och världens snällaste! Som alltid ställer upp! 
 
Jag älskar dig pappa!
 
Jag lägger upp bilden här också, jag målade ett rådjur till pappa som han kan ha i Dalarna. Läskigt att måla djur eftersom jag inte är så van vid det, men roligt! :) 
 
 
 
 

Inredning.

Jag har aldrig brytt mig så mycket om inredning. Eller jo, det har jag ju. Men jag har aldrig haft pengar att köpa det jag vill ha. Det mesta jag har i min lägenhet (som jag ändå trivs väldigt bra i) är ärvt av släktingar och vänner. Men nu helt plötsligt så har jag blivit helt besatt av tanken på att få det finare hemma. Jag tror det är känslan av börja på nytt, att få en ny chans. Jag vill ha bort allt gammalt och göra fint så jag kan trivas. 

Det hela började med möbeln som jag ska bygga i sommar. Jag har en förebild, men den vågar jag inte visa eftersom risken är att efterbilden inte kommer se ut som förebilden ett endaste dugg. 
 
Sen nu hittade jag en blogg med så sjukt vackra inredningsbilder (http://beatas.se), här kommer några exempel: 
 

 
 
 
Nu kommer det ju att dröja väldans länge innan jag kommer att ha råd att inreda lika fint.. Men jag tänker att jag kan försöka börja pyssla och fixa lite ändå! Billiga saker..
 
Tex så ska jag skicka efter kuddar med mina egna tecknade motiv på att ha i soffan. Det tror jag blir schysst! Sen vill jag fixa en ny tvbänk och gärna ett nytt soffbord. Detta måste jag dock tänka igenom eftersom mitt bort är perfekt att ha benen på. Nytt skrivbord i sovrummet vore också finfint. Tjocktvn behåller jag dock. Det är ju trendigt med retro och jag tror att närsomhelstnu så kommer även tjockistv vara på tapeten igen. Då kommer jag att vara sjukt cool/kunna sälja min dyrt. Jojo. 

Det blir nog bra det här. Sen ska jag göra ett eget hemma-hos-mig-själv-reportage-bara-för-att-jag-kan. 
 

Lördag!

Idag har jag haft en skön dag. Mått helt ok, men ändå valt att ta det lugnt. Kollade lite på HP, åt lite bananpannkisar, städade, försökte tvätta (tvättmaskinen är trasig, goooood times), åkte till Arkaden och köpte en till långklänning. Sen åt jag middag med nya grannen! Mycket trevligt! :) Kul att vi lyckades välja någon som flyttade in som har pluggat typ exakt samma sak som mig! Jättetrevlig kväll med ett glas rött och kycklingkäk.

Har längtat hem väldigt mycket senaste veckan men just nu känns det helt ok! Jag längtar tills mamma, pappa och Frida kommer hit. Och så längtar jag hem så jag får krama om alla dom där som jag tycker om! Men det känns ändå helt ok att vara här.

natti

Blä!

Magkatarren är ju tillbaka och igår/idag har det varit riktigt illa. Jag missade slottet i Benrath och har istället sovit. Från 13.30 till 16.30, det brukar vara ett bra tecken på att jag mår riktigt dåligt. Nu har jag fruktansvärt ont igen. :(

Måste försöka äta något, sen skulle jag ju dansat balett nu men det fick jag skjuta på. Surt, för det hade jag verkligen sett fram emot. Sen skulle jag ju ev träffa Josefin ikväll. Får se om det ger med sig om jag provar att äta middag nu, för jag är trött på att sitta på min säng och vara sjuk nu. Jävligt trött..

En sak till.

Düsseldorf-OberbilkFußgänger läuft in Oberbilk vor Auto

zuletzt aktualisiert: 07.05.2013 - 16:28
 

Düsseldorf (RPO). Bei einem Unfall in Oberbilk ist an der Eller Straße ein 42-jähriger Fußgänger schwer verletzt worden. Zeugen hatten beobachtet, wie der Mann plötzlich auf die Straße gerannt sei.

Dabei geriet er vor einen herankommenden Pkw und schleuderte zu Boden. Mit schweren Verletzungen wurde der Fußgänger in ein Krankenhaus gebracht, wie die Polizei mitteilte. Ein Verkehrsunfallaufnahmeteam sicherte die Unfallspuren. Während der Rettungsmaßnahmen sowie zur Unfallaufnahme i musste die Ellerstraße in beide Richtungen gesperrt werden.

 

Nu hade det kommit upp information om olyckan jag sprang på i måndags. Det var alltså även det en fotgängare som blev påkörd och allvarligt skadad. Jag kanske inte ska gå ut mer då? Även om jag slapp se olyckan denna gång. 

 

Sen började jag inse att det står om påkörningsolyckor/bilolyckor hela tiden på nyhetssidan för D-dorf. Kanske dags att se över säkerheten? Eller sker sånt här lika ofta i Sthlm? Bara att det inte skrivs om det.. Galet farligt att inte se sig för alltså. Det är ett som är säkert.. 

 

Förövrigt så inser jag förvirringen i att det står att det var en man som körde bilen som körde på den 82-åriga mannen i artikeln, och jag har skrivit att det var en kvinna. Hon som jag syftade på var först ut ur bilen. Jag förstod det som att hon körde och hon var fruktansvärt chockad. Dock så ska det alltså ha varit en man. Honom såg jag aldrig så han kan inte ha lämnat bilen. Jag kan förstå att han var chockad dock. Det är konstigt sånt här i efterhand. Jag kan förstå hur svårt det måste vara att vittna när man blivit vittne då ett brott begåtts. Det är som att hjärnan inte riktigt orkar med att sortera det man sett. Jag minns att någon skriker, men jag vet inte om det hände innan eller efter olyckan. Jag såg mannen som blev påkörd flyga i luften, men jag förstod inte att det var en människa förrens flera sekunder senare. Då var jag ändå tvungen att se honom ligga där flera gånger innan jag kunde förstå vad jag sett. Jag skrev aldrig heller hela sanningen med när jag skulle ringa ambulans. Innan jag såg att flera andra ringde så försökte jag ringa. Men jag kunde inte komma på numret. Det är samma nr som hemma, 112 och det vet jag. Hjärnan fungerar inte så bra under chock. Det är nog som pappa sa när vi pratade bra att öva på krissituationer. Så man handlar atomatiskt när hjärnan lägger av.

 

Nu ska inte jag skriva något mer om detta hemska. Jag har bara varit tvungen att få det ur mig. Om det kommer några uppdateringar om hur mannen mår så skriver jag. Annars ska jag försöka att låta bli det. 

 

Återigen, ta hand om varandra/er själva!


Kolla förresten!

Vad världens bästa pappa hittat på loppis till mig!! 13 st tecknar-teknik-häften! Jag tror dessutom på bilderna att dom är från dom där kurserna som det alltid var reklam för i tidiningar förr! Dom som jag alltid velat gå! Nu jävlar!
 
 
 
I sommar ska jag alltså:
 
1) Lära mig rita mer tekniskt
2) Bygga en möbel (pappa lät lite skeptisk, men han ska få se! Mamma kommer att älska min möbel, det vet jag! Den kommer nämligen innebära plats för blomkrukor och se sånt gör mamman lycklig minsann!) Möbeln ska bo på Terassen i Dalarna och kommer att få en passande namn. Man kan säga att pappa blir storvinnaren i det hela (som vanligt) eftersom han kommer att få finansiera bygget samt självklart betala för den färdiga varan. Arbetskraft är inte gratis! Pappa kommer dock få rabatt eftersom jag inte vågar använda den där sågen som sågar av sig själv, så han måste också jobba lite. 
3) Lära mig sticka/virka/tussa och allt annat kul som mamma håller på med numera!
 
Jag tror att det kommer bli en bra sommar och att jag kommer hinna vara mycket i Dalarna! Wooop!

Labb-rapppppport

Idag var en kaosartad dag på praktiken. Jag höll på med fyra olika experiment samtidigt (alltså, experiment låter ju fel.. låter som när man var liten och lekte kemi. Fyra olika labbar då kanske låter bättre), med alldeles för mycket att hålla reda på. Saker jag gjorde fel idag:
 
1) Kollade inte innan jag påbörjade labbandet om allt fanns hemma. Vilket innebar att jag insåg när allt var påbörjat att Forskolinet var slut. Suck. Då var klockan redan sedan länge ställd på 1 h, alltså den tiden jag hade på mig att lösa detta. Panik. Handledaren löste. Stefan hjälpte. Tre minuter sen blev jag. Med en halv panikattack på köpet. 
 
2) I och med panik 1 så hamnade jag efter med allt annat. Jag hade gjort ett jättefint schema på hur jag skulle hinna allt. Uträknat i minsta detalj. Fel 2 är således att jag ens kunde tro att ett sådant schema skulle hålla i praktiken. Amatör.
 
3) Jag klockar ju en massa saker under labbandet. De tiderna är viktiga att hålla. Panik 3 är när jag inser att jag i och med förseningarna lyckats tajma in att två tider går ut.....dam dam dam.. samtidigt. Suck igen. Detta lyckades jag även med en gång till under dagen. (Tur i oturen, behöver inte träna idag.. har joggat som en idiot mellan de olika labben)
 
4) En av de sista sakerna jag skulle göra var att framkalla mina loading kontroller i framkallnings-mackapären. Det jag då gör.. är att öppna maskinen för att leta efter plåten som membranen ska ligga på. SUCK. Detta gjorde jag, trots att "upptaget"-lampan lös och dator musen var övertäckt med ett papperslapp ala RÖR EJ. Min handledare höll på med en 1h framkallning. Som jag då alltså avbröt efter 45 min. OPS. Så det var bara att börja om på den. Och för mig att vänta 1h innan jag ens kunde börja med mitt.
 
Klockan 21 gick jag från jobbet. Trött som ett as. 
 
MEN, jag var glad ändå. Jag är glad fast jag ska jobba imorn (fjärde röda dagen jag är ensam på labbet). För vilken sjukt bra chans detta är! Dumt att gnälla. Nu har jag fått lite mer fria tyglar och min handedare har verkat lite mera nöjd med det jag gör (gissar jag, tyskar ger inte beröm. Men hon har inte varit arg, inte ens idag när jag gjorde alla felen.. Hon sa bara att det är sånt jag måste gå igenom för att lära mig typ! Framsteg!) 
 
Sen var planen att gå själv på restaurang. Blev impad av Jenny som gjort det som ett steg i att bli bättre vän med sig själv, typ! Så det skulle jag göra, men klockan blev så mycket och det var fullt (eftersom alla tyskar är lediga imorn) och då kändes det lite muppigt att sitta själv med en bok. Får bli måndagens äventyr.
 
Jag är så trött att jag svamlar. Gonatt!
 
Ps. Omg. Nu läste jag för en gångs skull igenom det jag skrivit.. HEMMA? Om allt fanns HEMMA?? Refereade jag alltså till labbet som hemma. Wunderbar. 
 

Hip and hop

Idag gick jag och Julia på hiphop igen. Fan alltså, undra på att man mått si så där till och från senaste åren när man förnekat sig själv en av de sakerna som alltid får en att må bra. Det finns sånna där självklara saker som får mig att må bra; mamma, pappa, Frida, mormor, resten av släkten, alla mina finfina vänner. Men så finns det andra saker, som får mig typ lugn. Dans. Och djur. Det är typ det enda. Ja, och rita då. Men rita kan också göra mig irriterad och frustrerad om det inte går som jag vill, det är lite rysk rolluette (stavningen där alltså, men jag är för trött). Det är synd att det är så vansinnigt dyrt att dansa i Sverige.

Annars då. Jo. På torsdag är det röd dag igen. SÅ jag jobbar såklart. Jojo. Skönt att vara ensam på labbet dock.. 
 
Jag tog 5 poäng förresten ju idag! I mamma VS Theresa-kampen. Detta kan jag ju dock inte skiva här, för då vet ju hon hur jag ligger till.. Men nu har jag ju redan skrivit att jag dansat, så.... fail. Jag gick ut för att ta 10 poäng.. Men låt oss säga så här: "Es regen wie aus Eimern"!! Fast det borde väl vara regentete, eftersom det är dåtid nu.. Jaja, så säger man iaf "Spöna står som spjut i backen" (?) eller "It´s raining cats and dogs" på tyska. Den tyska är nog mest logisk och betyder att det regnar som ur hinkar. Hur som.. jag gick inte hem utan åkte. Fan, det skulle jag ju inte heller skrivit. Läs inte det där mamma!
 
Förresten, jag fick paket idag! Mamma hade skickat virkade rosor, ett pannband och en jättefin uggla! :) Jag blev jätteglad! SÅ vi kan väl säga att jag skippade dom där sista 5 poängen för att vara schysst eftersom jag fick så fint paket! :)
 
Natti!

En till!

Idag hade jag mycket att få ur mig. Det blev en teckning också! Lägger upp den me! 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tävling.

Det känns som om det har varit väldans mycket drama sen jag åkte till Tyskland. Jag åkte ju liksom hit för att finna mig själv lite och hinna ikapp livet lite grann. Samt för att lära mig Tyska (går sådär) och få erfarenhet från labbet (går desto bättre, iaf kunskapsmässigt). Delvis tror jag att jag åkte för att jobbiga beslut skulle bli lite mindre jobbiga att ta. Så blev det ju såklart inte. Jobbiga beslut är jobbiga beslut. Punkt. 
 
Resans drama:
  • Magkatarr delux
  • Jag och P kom fram till att det var dags att kasta in handduken
  • Vittne till olycka
SÅ, nu bestämde mamma och jag att jag ska ha något annat att fokusera på. Jag har känt mig ganska ensam här, trots att jag har hittat många fina människor. Men det är ju liksom inte riktigt samma sak som att ha sina när hemma när det händer saker som gör att man blir ledsen. Samtidigt så känner jag mig mindre ensam på ett sätt än jag gjort det senaste året. Mindre ensam för att jag slutat kämpa för något som inte fungerar och för att jag nu satt mig själv först istället för att helt och hållet sätta mina egna önskemål, drömmar och känslor åt sidan. 
 
MEN, något annat att fokusera på var det! Min plan är ju att i år köra på "Självkänsla 2013". Låter muppigt och det är det också, men ack så behövligt! Steg ett är ju att ta hand om mig själv, kanske till och med lyckas med det där att tycka om sig själv. Låter ju fint! Så nu har jag och mamma inlett en tävling för att komma igång med vardagsmotionen. Den tror jag nämligen att man mår bra av. Att sitta och kolla på serier, smågrina och käka godis mår man mindre bra av. Dock så måste man nog tillåta sig själv att hamna där ibland. Som sagt, jobbiga beslut är jobbiga beslut och ett avsked från någon man hållit väldigt kär gör fruktansvärt ont. Hur rätt det än är. Men nu är det slut på depp-perioden alltså. 
 
Så här ser tävlingen ut (japp, Perdag är ett nytt ord. Skapat av misstag, men jag gillare). 
 
 
 
 
Pappa lyckas alltid dra den största vinsten och blir den som får betala för kalaset, eller vinsten rättare sagt. Det är väldigt sällen win-win för stackars pappa. MEN, det är ju en ospecifierad vinst! Så den kan ju faktiskt vara något som inte kostar också! Typ en teckning. Eller något! Eller en guldmedalj (pappa gjorde finfina sådana åt mig och Frida av aluminium folie när vi lekte fångarna på fortet). Som mamma sa så är det ju äran vi slåss om. Och att kunna reta den som förlorar. I några år. 
 
SÅ, imorn drar det igång. Jag går in för att plocka hem 10 poäng. Det gäller att börja friskt. Våga ge allt, och ha kul!

Man blir glad av djur!

Igår lyckades jag lura med mig tre av småttingarna ut i skogen! Till D-dorfs motsvarighet till Skansen närmare bestämt! Man kan klappa hjort-rådjur (lite oklart vad det exakt var för djur.. kan mycket väl ha varit antilop!), titta på Vildsvin, tvättbjörn, räv och myror (!?). Hjort-djuren var inte alls så där lena och luddiga som man vill tro, utan istället jättesträva i pälsen. Jag måste garanterat åka tillbaka snart och mata djuren! Jag älskar djur och det behövdes efter lördagens drama. Förövrigt så traskade jag rakt in i en ny bilolycka idag. Den här gången kom jag dock efter att olyckan inträffat lagom tills att polisen kom körandes och spärrade av vägen genom att ställa sig på tvären (precis på samma sätt som dom gjorde i lördags). Jag kanske ska hålla mig innomhus från och med nu? Här kommer bilder på dom oskylldiga djuren iaf!
 
 
 
Antilop?
 
 
Hen provsmakade på min hand lite, smakade inte gott dock (men försäkerhetsskull provsmakade hen två gånger). Jag är mest glad att hen inte använde tänderna
 
 
Julia bondar
 
 
 
Katta fotar närbild 
 
 
 
Insåg just att de var osmart att styla till bilderna så här, ser ju askallt ut. Det var strålande sol och varmt som tusan! Här är Katta!
 
 
 
Julia 1
 
 
 
Julia 2
 
 
 
 
 
 
 
Pumba
 
 
 
Mini-pumbas
 
 
 
En hen till som var hungrig

Fortsättning olyckan

Fußgänger von Auto erfasst

zuletzt aktualisiert: 05.05.2013 - 15:46
 

Düsseldorf (RPO). Ein 27-jähriger Düsseldorfer hat am Samstagnachmittag an der Unterführung des S-Bahnhofs Friedrichstadt einen 82-jährigen Fußgänger erfasst. Der ältere Mann wurde lebensgefährlich verletzt, wie die Polizei berichtet. 

Nach den bisherigen Ermittlungen der Polizei betrat der Senior aus Neuss um 15.40 Uhr die Fahrbahn der Hüttenstraße, im Bereich der Unterführung des S-Bahnhofes Friedrichstadt. Zu diesem Zeitpunkt fuhr ein 27-jähriger Düsseldorfer mit seinem Audi in Richtung Innenstadt.

Nach eigener Aussage erkannte er den Fußgänger aufgrund der veränderten Lichtverhältnisse in der Unterführung zu spät. Er bremste zwar stark ab, dennoch wurde der 82-Jährige vom Pkw erfasst und zu Boden geschleudert.

Der Senior verletzte sich schwer. Nach Aussage der behandelnden Ärzte besteht derzeit Lebensgefahr. Der 27-jährige Audi-Fahrer erlitt einen Schock.

 

Nu hade det kommit upp på nyheterna på webben om olyckan jag såg igår. Det var alltså en 82-årig man som blev påkörd. Den unga kvinnan som körde bilen hade inte sett mannen i körbanan förrens det var för sent eftersom det är så dålig sikt i tunneln. Tydligen så lever mannen trots allt, även om hans tillstånd än så länge är livshotande.

Jag har tänkt så många gånger att den där tunneln inte är bra. Det är verkligen jättedåligt ljus och man måste passera hela tunneln och gå en bra bit för att nå ett övergångsställe. Dessutom är det en tågstation inuti tunneln på ena sidan om vägen. Jag ser folk som springer över där dagligen och bilarna kör så fruktansvärt fort. Jag har själv sprungit över vid ett fåtal tillfällen, men det kommer ALDRIG att ske igen. 

Det känns bra att höra att han lever och jag hoppas verkligen att han klarar sig trots skadorna. Han måste verkligen ha haft änglavakt med tanke på att han först träffade rutan på bilen och sen flög flera meter innan han landade i gatan. 

Återigen, man inser att det är viktigt att vara försiktig och ta hand om folk i sin närhet! <3

 

 


Olycka.

Idag hade jag gjort mig fin och skulle möta Josse och hennes jobbarkompisar i Volksgarten. Det är över 20 grader ute och allt har slagit ut och det är jättefint.

Men så på vägen dit blev jag vittne till en trafikolycka. En man blev påkörd av en bil och jag har aldrig sett något värre i hela mitt liv. Min första tanke var att larma, men så såg jag att flera andra stod med telefonen vid örat redan och då tänkte jag att jag inte kunde göra så mycket. Jag är rädd att mannen dog, jag vet inte hur han skulle kunna överleva något sådant. Men jag hoppas verkligen att han överlevde! Folk var framme och kände på honom men ingen vände på honom så jag antar att han hade puls? Man ska ju inte flytta på trafikoffer så dom handlade ju rätt.

Jag försökte stoppa lite bilar från att köra in i tunneln, men sen visste jag inte vad jag kunde bidra med så när ambulans och polis kommit till platsen så jag gick hem. Jag var jättechockad och skakade i hela kroppen men nu har det börjat lägga sig lite.

Det är det där med perspektiv ändå. Man kan inte gå runt i livet och oroa sig för skit, för när som helst kan hela livet förändras på en sekund. Jag oroar mig så otroligt mycket för hur jag ser ut, vad spelar det egentligen för roll? Om jag hade blivit påkörd så hade ju folk omkring mig antagligen saknat mig som person, och inte lagt en enda tanke på att jag såg ut si eller så.

Nä, man ska ta vara på den tid man har. Och vara försiktig. Ta hand om er själva och dem ni älskar och var försiktiga! En olycka händer så fruktansvärt lätt. Gå inte mot rött. Försök inte springa över vägen om det kommer en bil. Usch.

Nu ska jag snart åka hem till Julia på middag. Jag tror att det är bra att göra något annat och inte bara sitta hemma och tänka.

Kärlek! <3

Ahrtal

Idag var vi på studieresa till Ahrtal. En dal i Tyskland som är känt för vackra vandringsleder (rödvins-vandringsvägen) samt vinodlingar. Det kändes verkligen som att man var någon annanstans i världen än i Tyskland, eller i Narnia som Olivia sa! 
 
Vi inledde med att klättra upp för berget (livsfarligt och man fick inte ta tag i vinrankorna vilket gjorde det hela än knepigare). Sen vandrade vi lite. Vi kom till en annan by (Rech) där vi åt lunch och provsmakade traktens viner (så jävla goda). Sen traskade vi lite till och avslutade med att besöka ett ställe där man kunde prova/köpa viner. Jag sparade dock på köpandet och hoppas att få med mig mamma, pappa och Frida dit när dom kommer hit i slutet av juni!
 
Finns inte så mycket mer att säga, så här kommer ett gäng bilder!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
På lunchstället 
 
Glad Malin och oglad Josse (fast inte på riktigt dårå)
 
Jessica 
 
 
 
Olivia
 

Katarina, jag och Julia
 
 
 
 
 
 
 
Julia (som är jätteduktig på att fota) var redo med sin grymma kamera
 
 
Får duga som hoppkort :)
 
 
 
 
 
 
Vi har tre Julia i klassen! 

Jag och Jessica 
 
 
 
Redovisning on the go 
 
 
Benjamin, Mikael och Freddie
 
 
 
 
Innan jag brände sönder pannan (rött är det nya bruna)
 
 
 
 
 
 
Lina!
 
 
Erik
 
 
Olivia igen!
 

Micael 
 
 
Beeeeenjamin
 
 
Josse, Malin, den trejde Julian, Elisabet och Katta
 
 
 
 
Marcus
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Helt stört hur trötta vi alla var på vägen hem, men tröttast av alla var Josse!
 
 
 
 

Blä. Del två.

Idag gick jag till och från praktiken. Sen skulle jag och Katarina (Tyskarina) ut och jogga igen. Jag var så jävla pepp å Tyskarina var bakis och trött och tyckte att jag var jobbigt pepp till och med.

Så springer vi ca 5 min ut jag känner att jag håller på att kräkas. Innan jag ens var trött. Den där jävla magkatarren är tillbaka med buller och bång och jag vill bara lägga mig ner och dö. Typ. Imorn ska vi åka på utflykt med klassen och det känns inte så kul. Kul som fan att se vingårdar. Men trist om jag får så ont att jag kommer kräkas eller behöva lägga mig i fosterställning på marken liksom. Jaja. Det blir nog kul. Not. Eller kanske. Den som lever får se.

RSS 2.0