Mellanlandnings-besök minsann!

Igår kväll ca kl 23 kom Ote hit! Hennes Dusseldorf-upplevelse började bra med att tågen från flygplatsen var inställda. Kul när man inte förstår ett ord tyska! Hon var modig och försökte sig på ersättningsbuss (efter att ha förstått "Hauptbahnhof, ja ja!". Men det blev inget av den bussturen och till slut fick hon ta taxi ändå. 
 
Vi drack lite rödvin och pratade en massa skit! Det var så otroligt skönt att träffa någon som jag känner från Sverige! Dessutom är Ote en av de klokaste jag känner och det var otroligt skönt att prata av sig om massa saker! 
 
Hon mellanlandar här igen på väg hem från Paris på måndag, den gången ska hon få se lite mer än Hauptbahnhof och min lägenhet! Då ska jag och Frida ta ut Ote och göra Düsseldorf! 
 
Ikväll skulle jag AWat med Josefine, men istället så gjorde magkatarren comeback med bravur. Tre timmar satt jag kvar på jobbet när jag slutat för att jag inte vågade mig iväg för att det gjorde så ont. Men nu är jag hemma och känner mig lite bättre. Dock så blir det sängen ikväll eftersom jag måste jobba imorn. På långfredagen! Jag jobbar även någon timma på måndag så får jag vara ledig på tisdag istället! Det är Fridas sista dag här och då är dessutom alla affärer öppna igen! 
 
Imorn kommer alltså syster och på lördag är det påskmiddag med några av de få som är kvar i Tyskland över påsk! 
 
 
Jag köpte lite nytt smink igår och kände mig fin för första gången på några veckor. Skönt. Det kommer nog bli en bra vår och sommar det här ändå
 
 
Finaste Ote!

Blev inget besök idag.

Jag hade nämligen tagit fel på dagen! haha! Satt här och väntade och väntade.

Allmänt ledsen i övrigt. Ibland är livet på topp och ibland inte.

Lördagen.

Igår var planen att sitta hemma och deppa. Jag kollade på Standup HELA dagen så det blev inte mycket depp ändå. När det väl blev kväll så blev det så i sista sekunden att Jessica och Josefin kom hit på ett glas vin innan dom skulle ut. Sen när dom skulle ut så var jag på riktigt gott humör och hängde faktiskt med! 
 
Vi satt på ett jättemysigt ställe vi aldrig sett tidigare. Vi drack bubbel och spelade Fussball-spel mot några lokalbor, dvs tyskar. Jag var inte jättebra på att spela men det var kul ändå. Kul att komma ut och inte sitta hemma! 
 
På tisdag kommer Ote förbi här en snabbis med betoning på snabbis! Hon mellanlandar i D-dorf och vi ska ses på en öl under tiden! Sen på fredag kommer syster!! Längtar ihjäl mig!! 
 
Jag blir fortfarande ledsen lite till och från. Men det är mer för att jag tänker på allt kul jag å P haft tillsammans. Men nu blev det som det blev och jag inser att jag nog har bearbetat detta mycket längre än jag trott, eftersom jag velat detta ett tag. Så det är en fin sorg på något sätt. Ingen ilska, ingen som är oense. Bara sorg över att jag inte längre kommer att få nya fina minnen med honom. Eller det kanske jag visst får, som vän. Hoppas på det! 
 
Men nu kommer jag inte skriva mer om det (tror jag). Nu går jag vidare och vänder blad och börjar på nytt. Det känns läskigt och spännande. Sorgligt och befriande. Ledsamt och hoppfullt. 
 
 

Försöker starta om.

Idag har faktiskt varit en bra dag. Det kommer att vara jobbigt ett tag, men det känns helt rätt ändå. 
 
Jag får upp som små minnespoppups av saker jag och P gjort ihop, många fina minnen. Det känns bra. Bättre att avsluta något som inte funkar i längden när man fortfarande tycker om varandra väldigt mycket än att vänta tills man hatar varann. Vuxenpoäng typ.
 
Jag har satt upp lite bilder hemma nu, känns bra. Det känns sjukt jobbigt att var i Tyskland just nu, men jag tänker inte åka hem så då är det bara att göra allt för att trivas helt enkelt.
 
 

Saker jag saknar just nu..

  • Frida
  • Min familj och mina vänner
  • Min lägenhet med RIKTIGT kök och EGET badrum
  • Mina KTH-muppar (saknar till och med att tentaplugga, då är det illa)
  • Vin och god mat hemma hos Therese
  • Öl i Långbro
  • Picknick i Tanto/Djurgårn/Fjäderholmarna
  • Dalarna
  • Mammas mat
  • Kött, klyftpotatis och ett gott rödvin
  • Tacos me mina Vällingby-hjärtan
  • Göra snöänglar med Amanda, eller promenera till Slussen
  • Äta upp Erikas middag så hon inte får matlåda till dagen efter
  • Skratta med Pikos, Anette och Caroline
  • Träna med Dessan och Sara 
  • Till och med tentapuben saknar jag
  • Middagar med kusinerna där vi är hemma hos mormor som lagar världens godaste mat
  • Sitta ute på mormors framsida i Smålandsmöblerna
  • Reta morbror Leif
  • Ligga i min soffa och titta på dyra filmer som jag hyrt hederligt
  • Aerobics i Farsta
  • Se Niklas och Bassam kärleksgnabbas
  • Prata skit istället för att plugga
  • Hälsa på farmor
  • Teboden i Stockhult
  • Färjan över till Danmark
  • Tennis i Småland med kusinerna
  • Soluppgång vid Mariatorget med en folkis
Usch. Jag är fan ledsen och deppig och jag känner mig ensam i tyskarnas land. Men jag vill ju göra detta, så jag får stå mitt kast.. Skönt att känna att man har så mycket att komma hem till sen trots allt. 
 
 
  •  

Theresa vs WG-grannen 1-0

Ha!!
 
Jag är så sjukt less på att tysken som bor med oss ALDRIG har städat, köpt toapapper, diskmedel eller något annat för den delen. Så nu har jag ju alltså inlett operation toa-pappers-strejk. Idag gav det äntligen frukt! (Säger gav frukt? Varför är det bra om något ger frukt? Eller är det bär frukt? Oh well, ni vet vad jag menar).
 
Grannen kommer alltid hem och sätter sig en stund å kackar (ooootroligt kul eftersom bajs på tyska heter Kack, eftersom jag är ledsen får jag dessutom berätta att Kackwurst är bajskorv.. det har jag säkert skrivit redan förresten, mogen som jag är). Men idag blev hans efterlängtade kackestund inte så kul. EFTERSOM DET INTE FANNS NÅGOT TOAPAPPER!! Strategist så hade jag även avlägsnat min handduk. 
 
Han stormade ut och suckade ljudligt (tydligen är det någon annans plikt att köpa toapappret och han kände sig väl sviken). Sen gick han upp till stackats Anton (fast på franska, ingen aning om hur det stavas) och uträttade stordåd (fast nu gissar jag ju bara, men jag hörde att han gick upp). 
 
Så nu återstår bara att se om han köper toapapper imorn eller inte. Jag har ju hela garderoben full så mig kvittar det. 
 
Moahahaha.. 
 
I övrigt har jag varit ledsen hela dagen. Dom på praktiken har varit jobbiga och jag gjorde fel hela tiden för att jag inte fick fullständiga instruktioner. Å sen fick jag ändå skämmas för att det blev fel. Sen fick jag skit för att jag gick "tidigt" igår. Jag jobbar 9-17 och har aldrig gått tidigare än 17 förrut. Oftast går jag hem mellan 18-13.30. Igår var jag ensam kvar på kontoret och gick 16.25, Tydligen hade då min handledare kommit tillbaka 16.30 och när hon frågade varför jag inte hade räknat mina celler igår så förklarade jag att alla dragskåp var fulla och att jag därför gick vid 16.30. Då var hon snabb att påpeka att hon var tillbaka då och att jag var borta. SUCK.
 
Jaja. Jag orkar liksom inte bry mig. Eller uppenbarligen så gör jag ju det eftersom jag skriver här. Jaja...

Jag lever!

Hej hej!

Ni är ju ett gäng som hör av er och är oroliga så fort jag inte skriver (knäppisar)!! Jag lever. Jag är ledsen, men jag lever.

Idag var jag tillbaka på praktiken, kändes sådär. Vart direkt utkastad på djupt vatten och fick göra saker som hon bara visat en gång själv utan hjälp. Inte så kul när hjärnan är trög som det är.. Men men, jag var jobbigt och propsade på att få hjälp. Så jag tror att det blev ok.

Jessika som jobbar som doktorand där jag är har iaf varit jättego idag! Jag orkade inte gå med och äta så då var hon på mig på eftermiddagen och ville veta varför jag inte åt (alltså jag åt en macka men jag orkade inte sitta i en fullproppad matsal och vara trevlig). Så jag berättade som det var och då drog hon ut mig i korridoren så jag skulle få prata lite. Det roliga är att hon är från Thaiwan och vi inte alltid förstår varandra så bra.. hehe... Men det var väldigt snällt! Sen kom hon med en kaka från Thaiwan som hon hade köpt som hon ville att jag skulle äta så jag inte skulle vara ledsen. Jag vart lite nervös eftersom jag sällan gillar efterrätter från andra länder. Det var som en oreokaka inbakad i en pannkaksmuffin typ. Sjukt weird. SJUKT gott.

Sen försökte jag förklara för henne att jag hade tänkt att gå hem för första gången men att jag inte ville eftersom det var snöstorm Haha, det missförstod hon helt! Hon var jättesen och skulle möta sin kompis som redan stod och väntade utanför.. Så när jag går utåt så kommer hon springande tillbaka, då hade hon fått för sig att det var första gången jag skulle åka hem istället för att gå (alltså tvärt om vad jag sa) och hon var rädd att jag inte hittade till spårvagnen! Haha så sjukt snällt ju! Så hennes kompis fick vänta lite till och sen gick vi tillsammans. Dom berättade att dom var i Sthlm en halvdag förra året. Dom åkte till Sthlm för att mellanlanda (och gå på 7-11 tydligen, dom var helt lyriska över att det fanns där) för att sedan åka till Kiruna och se på Norrsken. Haha! Så sjukt kul! Dom tyckte även att Sthlm var finare än Köpenhamn och så hade dom självklart varit inne i Stadshuset där Nobelfesten är, minsann! Sen hade dom bott på en båt sa dom.. nära slottet? haha..

Det livade upp min dag iaf. Nu är jag hemma och lite deppigare igen. Tur för mig att Joffa gett mig massa avsnitt av Merlin att titta på. Som King of Thrones fast barntillåtet. Dvs inga huvud som huggs av, eller jo. Men man slipper se. Detta innebär att jag slipper blunda halva avsnitten så det är ju toppen.

Ska nog se ett avsnitt till...

Snart är det bara en vecka till Frida kommer! <3

Nya begrepp

Det är så mycket som blir nytt när en relation tar slut. 
 
Pojkvän blir X.
Jag blir singel.
Pojkvän blir förhoppningsvis vän.
 
Singel. Det låter så sjukt ensamt tycker jag. Länge sedan jag var singel. Sen kanske jag faktiskt aldrig blir riktigt ensam eftersom jag har så mkt fin familj och vänner. Men något kommer ju ändå saknas. 
 
Ut på marknaden igen då. Hur kul låter det? 
 
Ta hand om sig själv och må bra. Låter helt klart bättre.
 
Ensam. Solo. Singel. Nystart.
 
Jag och Pontus pratade länge ikväll också. Tänk vad lätt det är att glömma bort att tycka om varandra och uppskatta varandra i en lång relation. Tänk va fint det är att vi slutar som vänner, att vi faktiskt gillar varann trots att det är slut. Det är fint. Han är fin och våra minnen är fina. 
 
Nystart. Vända blad. Börja om. Ensam. 
 
 

Ont.

Det gör så fruktansvärt ont att det blev som det blev. Fan jävla skit-kackwurst ont. 
 
Nu har Frida bokat biljett hit över påsk så det känns lite bättre. Sen är det ju såklart inte konstigt att det gör ont att inse att man inte kommer att ha en framtid med någon man varit så nära och haft så roligt med i så många år. Men vi funkar inte, det vet vi båda. Vi kan ju inte hoppas på en framtid som inte finns för evigt bara för att vi älskar varandra. Det börjar skjunka in sakta men säkert. Och det känns bra att vi fick komma fram till det båda två och avsluta allt på ett fint sätt, med en fin helg när han var här. Men vi kan ju inte bara köra på, då väntar ju problemen där när jag kommer hem igen. Nu får vi chans att läka på varsitt håll och jag hoppas verkligen med hela mitt hjärta att vi kommer att kunna vara vänner på något sätt. Pontus kommer alltid vara en av de finaste människor jag haft i mitt liv och jag älskar honom trots våra olikheter. 
 
Eller så hoppas jag att vi träffas igen och blir störtkära igen när vi är typ 50 bast. Det vore fint. 

Slut.

Jag och Pontus bestämde i natt över telefon att avsluta vårat förhållande. Detta känns otroligt jobbigt såklart och jag är jätteledsen. Det är konstigt att man kan älska en människa men att ett förhållande ändå inte fungerar. Men så är det ibland. Jag har nog kännt att det faktiskt skulle vara för det bästa ett ganska bra tag.
 
Jag vet inte vad jag ska skriva eller känna. Jag känner mig besviken på att det blev så här. Jag känner mig ledsen för att vet att jag kommer att sakna honom. Men ibland går det bara inte. 
 
Detta kommer att göra fruktansvärt ont ett bra tag, det är allt jag vet just nu. Men nån dag kommer det ju att kännas lättare. Det kanske faktiskt till och med leder till något riktigt bra.  
 
Jag är arg på mig själv för att jag lät en händelse i höstas som inte hade någonting med mig och Pontus att göra ta över så mycket som jag lät det göra. Jag var ledsen hela tiden och det tär såklart på ett förhållande. Självklart är det inte bara det, men det är ändå någonting jag alltid kommer att ångra. 
 
Både jag och Pontus har våra egenheter och problem. Kanske är det så enkelt (eller svårt) att man måste tro på och älska sig själv innan det någonsin kan funka med någon annan. Vi har försökt att lyfta varandra tror jag, men det räcker liksom inte till. Kanske blir det vi två igen någongång i framtiden, kanske inte.
 
Jag vill hitta mig själv och älska mig själv på riktigt. Sen vill jag hitta kärleken. Och det blir nog bra till slut, även om det inte alls blir som jag trott eller önskat tidigare. 
 
Jag kommer inte att vilja prata om detta på ett tag, så ni vet. Jag orkar inte riktigt känna efter för mycket när jag är så långt bort från vänner och familj. Men jag är ok trots allt. Så ni vet.

Lördag och födelsedag

Igår sov jag länge. Sen gjorde jag inte så mycket. Jag inledde dock operation inte göra någonting i mitt WG (alltså där jag bor med två grannar). Jag vägrade städa denna vecka eftersom jag gjort det 2,5 vecka i rad. SÅ nu är det ostädat. Jag vägrade köpa toapapper eftersom jag gjort det VARJE gång sen jag flyttade in. Jag vägrar även att ta ut soporna eftersom jag gjort det alla gånger utom 1 gång sen jag flyttade in. Sen visade det sig ju att jag är ensam här hela helgen. Så planen föll ju lite platt. MEN, suprise suprise när dom kommer tillbaka och hela köket stinker av ruttna sopor och det inte finns något toapapper. Moahahahhahhaa. 
 
Anyway. Jessica kom hit en snabbis och sen åkte vi långt bort från mitt trygga Hauptbahnhof för att fira Micael som fyllde 25 år. Han var nog väldigt glad att jag var där eftersom det resulterade i att han inte var äldst. Eller det var han ju inte ändå eftersom flera gamlingar var med. Men äldst av dem alla, det var jag det. Jag har faktiskt fått två finfina smeknamn här i Düsseldorf. Farmor Hol och gammelfjompan. Svårt att välja vilket jag föredrar, båda är ju lika fina. 
 
Vi satt hemma hos Micael och drack lite vin och åt jättegod Tiramisu som hans granne Lucia (från Italien) hade gjort. Jag konstaterade att Daniel i min klass (eller inte i min klass egentligen, han är en av dom där exportsäljarna som gick i vår klass en kort stund, men ändå inte. Josefin som jag var hemma hos i fredags är också en sådan) jobbar på mitt älskade matdax! Fast han jobbar inte i Hökiskrökis, men på ett annat matdax. Men det fick mig att längta hem lite till min lilla affär. 
 
Micael i klassisk "nu är jag gammal pose". Han spelade även lite Ulf Lundell för oss andra, men det beror nog mer på att han är lantis än att ha är gammal!
 
Jessica och Jacob
 
Lucia 
 
Benjamin och Daniel
 
Freddie som hade med sig sjukt äckliga shots till födelsedagsbarnet (tycker jag iaf, det är Killerpitch och är tydligen Düsseldorfs stolthet, men gott är det då inte!) Dock så låg dom i en så jävla snygg burk som jag måste ha! Så jag ska köpa mig en gäng och sen får jag väl ge bort innehållet och bara behålla burken
 
Fylla 25 år = jättekul!
 
Efter en stund drog vi in till Altstadt. Eller alltså vi trodde att vi gjorde det. Men spårvagnen gick bara en bit och vi var fast in ingenstansen. Detta resulterade i den skumpigaste taxiresan i mitt liv. Hade vi åkt 10 meter längre än vad vi gjorde hade kvällen nog slutat helt annorlunda eftersom jag var fruktansvärt åksjuk.
 
Micael, Lucia och Daniel i den skumpiga taxin. Dom åkte dessutom baklänges, jag fattar inte hur dom klarade det!
 
Jessica och Benjamin
 
Vi gick iaf till ett ställe i Altstadt där vi var en kväll under Karnevalen. Den gången drack vi ur en toastol (det är alltså en drink man kan beställa där!) med mer om det en annan gång. Denna gång insåg jag att det även fanns en helt enorm övervåning. Vi dansade och drack lite öl där och musiken var som vanligt när man går ut i Tyskland; gammal och tysk. 
 
Elisabet och Julia på dansgolvet
 
Elisabet, Julia och Katarina
 
Freddie hade valt helt rätt färg på skjortan
 
Micael, Freddie och Altbier
 
Micael, Lucia och Freddie
 
Jag och Jessica med varsit fint halsband. Mitt ser dock lite ut som en napp, men jag gillar det ändå. Köpte det på marknaden förra lördagen
 
Freddie, jag och Jessica
 
Jag och Freddie på dansgolvet
 
Vi hann med några klassiska toabilder jag och småfjomporna innan vi gick vidare. Tänk att det skiljer nästan 10 år mellan oss! Helt sjukt vad gammal jag är.. eller unga dom är.. Dom är hur som väldigt söta dom där småfjompisarna!
 
Lite av Elisabet, Katarina, jag och Julia
 
Jag och finaste småfjomporna!
 
Sen hamnade vi på ett salsaställe. Det var dock ingenting att hänga i granen så vi stack nästan på en gång. Vi det här läget hade dock farmor Hol väldans ont i fossingarna och valde att kasta in handduken. Så jag släpade mig hemmåt och det har aldrig tagit så lång tid att gå hem. Väl hemma (cirkus kl 5) så hoppade jag i säng och låg där med värkande fötter en stund innan jag somnade. Nästa gång jag vaknade var klockan 14.30 och jag hade missat hela söndagen. Så det kan gå.
 
Nu skulle jag haft filmkväll med Joffa men hon har också magkatarr stackarn så hon är hemma istället. Såå jag kör en lugn dag och har faktskt lite söndagsångest för första gången sen jag kom hit. Det är jättekul på praktiken men samtidigt mycket press och svårt med språket. Men det ska nog ge med sig snart.. 
 
Woho! Nu ringde precis Joffa och mår bättre så det blir filmkväll ändå! Vi ska se en oväntad vänskap som jag velat se hur länge som helst! Å så något smaskigt att äta från Hauptbahnhof på det! Jag känner dock på mig att det är en riktigt grina-ögonen-ur-sig-film så jag har grävt fram mina hemliga toarullar så jag kan låta tårarna spruta! Perfekt!

Snabb-update

Jag städar, dvs kollar på Youtube. Här kan ni som också städar, dvs kollar på youtube titta om ni vill se en sjukt duktig snubbe:

http://www.youtube.com/watch?v=y57sYHIDP_Y&list=PLACFB636E06EF79CC

Vad har hänt. Mera praktik. Mera celler. Mera ny information. Mera inte förstå vad fan folk säger när dom pratar tyska i 180 km/h. Mer ångest över att inte räcka till. Mera tycka att jag är grym. Mer upp. Mer ner.

I torsdags åkte jag hem till Elisabet efter praktiken och där bjöd hon mig och Katarina på middag! Det var en helt perfekt kväll i mina ögon och det var skönt att göra något fast jag var så trött. Istället för att bara åka hem och sova som resten av veckan.

Igår åt jag och Jessica mat hos Josefin igen! Jättetrevligt! Vi åt samma mat som sist, kalkon i stark sås med klyftpotäter och sallad och det smakade heaven. Vi drack lite rödvin och mitt ansikte svullnade upp som en falufärgs-gris. Beautiful. Vi snackade massa skit men det blev iaf inte lika sent som sist och jag var i säng innan 3.

Under natten drömde jag om att min ansikte svullnade upp så mycket att jag inte kunde prata men när jag vaknade var jag lika grisrosa och normal-tysklands-tjock-svullen som alltid. Så alles gut.
Och nu städar jag alltså mitt rum, dvs tittar på youtube.

Ikväll blir det partaj eftersom Mikael i klassen fyller 25! Tjoho!

See ya!

Praktikum dag 2

Hmm.. Konstig dag. Här kommer den i kort.
 
Dagen började med ett möte. Först var det genomgång av en projektgrupps projekt, detta var som tur var på engelska! Dom undersöker riktigt spännande saker så det var kul att förstå! Typ om det kan ge olika effekt beroende på när på dagen man äter mediciner.. Och en massa data på det såklart. Sen pratade dom lite om åtgärder efter att en som arbetade på avdelningen brevid min tagit livet av sig för två veckor sen. Mindre kul. Som tur var förstod jag inte riktigt vad dom sa under mötet utan dom fick förklara det sen. 
 
Jag fick ju fyra cell-linjer igår då som jag skulle vårda och ta hand om. Beatrice sa till och med: "It´s like your pet". Well, jag dödade ju två av dessa idag. Den första skulle jag knacka lite lätt på, men jag tryckte tummen igenom glaset istället. Sådär ja. Eftersom hela poängen är att dom absolut inte får bli kontaminerade var det ju bara att kasta. Linje två var det inte bara mitt fel, han som hjälpte mig gav mig fel medium. OK, jag borde ju ha dubbelkollat.. Men jag antog att han gav mig rätt. Men nä, jag kan nog inte lägga den på honom ändå. SÅ jag dödade alltså 50 % av mina husdjur andra dagen. Stabilt. 
 
Sen ska jag sluta jämföra mig med den andra praktikanten som är så sjukt smart. Han är ju inte praktikad utan doktorand. Han har läst en master i kemi och nu gör han sin doktorandtjänst efter att ha läst till läkare också. Sådär ja. Han är säkert yngre än mig också, jag tänker inte ens fråga.
 
Jag fick se hur FACSen funkar. Mycket spännade! Den kollar storlek, innehåll och identifierar taggar (2 st) i ett prov samtidigt. Den läser av varje cell för sig med hjälp av tre lasrar. Mycket coolt! Jag var dock helt slut efter en lång dag och var helt borta på slutet av körningen. Det märkte en av handledarna så när Bea ville köra igång med nästa uppgift (efter att jag varit där i 8,5 timmar) så sa han att jag borde få gå hem. Tackar! Sen tillbringade jag 30 i kö på Hauptbahnhof för att få höra att jag måste ha en stämpel på skolan för att få mitt reducerade busskort (kanske, först måste jag få stämpeln, sen ska dom överlägga typ). SUCK. Så det blir till att fortsätta betala för varje biljett.. Snart tjänar jag nog på att skita i rabatten och bara köra på ordenariepris. 
 
När jag kom hem var jag jättedeppig, trött och gråtfärdig. Men WG-grannen Katarina övertalade mig att gå ut och äta middag! På värsta mysiga stället som ligger precis där vi bor! Hur kunde jag missa detta när Caroline och Therese var här?! Jag åt pasta med soltorkade tomater och pinjenötter och drack ett glas välbehövligt rött. Hon bjöd in mig på en middag med hennes vänner också! Jättekul, men just den helgen har jag besök så jag kunde dessvärre inte tacka ja! Men snart ska vi ju vara med i tyskt "Halv-åtta-hos-mig". Ja, fast utan tv då! :)
 
SÅ, kaos dag. Men det blev bra till slut! 

Praktikum dag 1

Idag drog alltså praktiken igång. Jag var jättenervös och kunde inte sova, inte alls faktiskt. Sen kommer jag dit och dom i receptionen vill inte släppa in mig eftersom det låter konstigt att jag skulle ha praktik. Hmm.

Tillslut kom jag in, men då var jag tidigt och fick sitta och vänta på min handledare en stund. Folk var jättetrevliga och en kvinna sa att min tyska var lika bra som min engelska (hon var inte så bra på engelska, hehe). Jag förstår faktiskt väldigt mycket! Jag kan till och med prata sekvensering på tyska, hur coolt är inte det?

Jag fick dock ett papper som jag skulle läsa. En introduktion till cellcytoflowmetry (känner att jag blandat ihop namnet helt, men jag orkar inte kolla upp det, ni fattar eller så hade ni inte fattat även om namnet var rätt) ;)
I detalj (varje liten komponent och dess funktion). På tyska. Jojo. Med ett litet test efter varje kapitel. Hua.. Men tro det eller ej så tar jag mig igenom den med lite hjälp av min översättningsapp. Inte illa.

I övrigt så verkar det som om jag kommer få prova massa roliga saker. Dom har jättekonstiga pipetter och jag var typ fummligast i världen när jag fick prova allt. Jag har fått en egen cellkultur (It´s like a pet, som du måste ta hand om.. jämt!) Jag ska älska den som om det vore en liten hundvalp alltså.. det är det ju inte, det är männskliga cancerceller.. you say tomato, I say..

Sen fick jag se ascoola boxar där de bevarar alla sina cellkulturer som dom har! Helt sjukt! Typ -200 grader, som man lyfter upp och så plockar man sitt lilla rör och det skvätter och knäpper av kyla. Ballt!

Jag har insett att KTHs utbildning är riktigt bra teoretiskt. Jag kan faktiskt massor och förstår det mesta dom säger. MEN, det praktiska alltså. Hej osäker. Hej darrig på handen. Hej kontaminera hela stället. Hua hua hua. Men, vi får väl hoppas att övning ger färdighet och att jag inte förstör allt för mycket! Sen är det inte konstigt att man är lite skakig när pipetten är typ 40 cm och man ska balansera ner den i ett pytteliten flaska utan att nudda något...

Just det, jag räknade celler också, med sån där Neubauer kammare. Här använder dom en sån klickare som dörrvakter har när dom släpper in folk och jäklar vad mycket lättare det var! Det gick hur fort som helst och diffade på en cell när jag dubbelräknade.

En sak till! Jag hann se att min handledare tog fel prov när hon delade på fyra cellkulturer. Så jag sa till och det vart hon jätteglad för! Sen var det lite skönt att se att hon också kan missa, plus att hon spillde i dragskåpet en gång för att hon var för snabb med pipetten, det gör att det känns lite mer ok när jag gör fel.

Imorn ska jag sitta på ett möte i några timmar. På tyska såklart. Det ska bli spännande! hehe.. Svårt att hålla sig vaken när man inte förstår något!

Men nu är det alltså igång. Så här kommer det kanske se ut sen när jag jobbar.. Spännande!

Bästa helgen, igen!

Nu har Therese och Caroline åkt hem! Vi har haft en sjukt bra och lugn helg där vi har fikat, ätit god mat, pratat, skrattat, varit nästan överdrivet imponerade av det halvtaskiga vädret (det är iaf bättre än i Sverige), ätit årets första glass (UTOMHUS), gått på konstutställning, promenerat, shoppat, skrattat och pratat lite till, gått på marknaden i regn, ätit massa godis i mitt rum och tagit långa sovmornar.

Jag har lärt mig att Caroline pratar i sömnen (jättekul ju) och ville absolut att jag skulle ge henne nån lampa (!?) mitt i natten! haha :)

Jag ska lägga upp lite bilder snart! Nu har jag suttit och läst igenom artiklar för praktikstarten imorn. Jag är jättenervös, men mest för språket. Jag är lite rädd att falla tillbaka på engelskan och att jag då ska fastna i det. Måste våga försöka, men jag känner mig så dålig. Jaja, det ger nog med sig vart efter!

Det var iaf en tant på marknaden igår som sa att jag var bra på tyska. Det bemötte jag med att dua henne. Mmmm. Ganz toll! Det är alltså inte okej här.. inte alls faktiskt. Men jag vann tillbaka henne gonom att säga hej då på ryska (hon var ryss), så slutet gott alles gut.

Dagens tankar

  • Jag har lärt mig massa tyska, men jag kan fortfarande inte hålla en konversation. Frustrerande. Det enda jag egentligen vill lära mig är att prata, men det känns som det går mest segt på den fronten.
  • Att hela tiden tänka på Grammatik får mig att inse hur otroligt dålig svenska jag pratar/skriver. Jag använder inte en regel och mina gamla svenskalärare skulle nog gråta ögonen ur sig om dom läste min blogg. Det är ju dock positivt, det betyder ju att jag kanske inte måste ha alla rätt på all grammatik när jag pratar tyska heller, iaf inte om jag bara vill bli förstådd. 
  • Jag måste ha en samtal med en av dem jag bor med för jag blir tokig på att han inte städar. 
  • Idag när jag gick och handlade på kvällen var det fortfarande relativt ljust ute, fåglarna kvittrade och det var till och med ganska varmt. Det var väldans trevligt. Jag gick runt och var lite larvigt lycklig för en sekund.
  • Jag har flyttat till Tyskland!! Idag när jag gick i trappan till min lägenhet så insåg jag att jag faktiskt gjorde det! Det kändes nästan lite overkligt. Det var inte bara ännu ett Theresa-infall som aldrig blir av. Jag gjorde det faktiskt och det är ju riktigt coolt. Bara sådär bestämde jag mig, sökte, kom in och så helt plötsligt är jag bara här. 
  • Vardagen infinner sig även i främmande land. Även om den ser lite annorlunda ut.
  • Jag har blivit tysklands-tjock. Det får det bli ändring på. 
  • Det är typ vår här. 
  • Imorn har vi vår sista dag på del 1 av utbildningen. På måndag börjar praktiken. Sjukt läskigt. Sjukt spännande. Men just nu när jag sitter och läser artiklarna som jag fick från handledaren känns det mest läskigt. Jag fattar noll, trots att dom är på engelska. Jag tror inte att hon förväntar sig att jag ska fatta allt, men jag vill ju! Hua...
 
 
 
 
Och så det viktigaste av allt just nu! Imorn kommer mina fina fina fina vänner Therese och Caroline hit!! Dom kommer imorn kl 10 på förmiddagen (samma flyg som Pontus kom hit med). Sen åker dom hem söndagkväll. Helt fantastiskt!! :)
 
Jag och Therese på min 25-års fest
 
Jag och Caroline 2009, samma år som jag träffade dessa två pinglor (som kom att bli två av mina allra bästa vänner) för första gången! 
 
 
 

Mera karneval

Jag har ju lovat att lägga upp resten av bilderna från Karnevalen (eller alltså inte alla, jag fotade en HEL del, men några favoritbilder). Eftersom jag nu inte kan sova så har jag suttit och redigerat lite bilder från lördagen. 
 
Här kommer lite bilder från förfesten:
 
(Redigeringen av bilderna är ju sådär på vissa stället, jag vet. Men jag har hittat ett riktigt roligt redigeringsprogram som jag försöker lära mig!)
 
 
Jag kom på att min Teufel-mantel kunde vändas ut och in så vips blev jag ju snövit! 
 
 
Malin med snyggaste peruken
 
 
Jessica lånade Joffas bi-dräkt
 
 
Och Joffa provade på livet som Teufelin
 
 
 
Elisabeth som clown och Katarina som klockren Zebra
 

En dag i parken

Idag hade jag och Julia vår redovisning om farliga sporter. Jag hatar ju att redovisa mer än något annat, men idag kändes det helt ok! Litet pepp-sms från lillasyster är minsann allt som krävs ibland!
 
Efter skolan gick jag hem och tvättade och fixade. Jag har sjukt mycket att göra innan jag får besök i helgen, sen måste jag dessutom göra klart kompletteringsuppgiften jag fick när jag var sjuk och läsa tre artiklar innan praktiken börjar. Det blir morgondagens bestyr det.
 
Det var 13 grader och sol i Düsseldorf idag. Inte helt fel. Jag mötte upp några i klassen och satt och hängde med dom i en park en liten stund. I den parken som jag tänkt i flera veckor att jag ska komma iväg till, men som aldrig blivit av. Den var helt fantastiskt! Dessutom ligger den 10 min från mig så det är ju helt perfekt!
 
Efter en stunds mys i solen stressade jag hem för att forsätta med allt jag måste göra. Men så fick jag för mig att äta köttbullar och pasta. Det borde ju varje svensk mage må bra av? Men inte min.. Jag fick så där fruktansvärd katarr-ont, fruktansvärt! Det gjorde så ont att jag inte ville vara med, så jag la mig och vilade en stund. Detta slutade ju såklart med att jag sov 18.30-21.30. SÅ nu är ju sömn i natt uteslutet antar jag. Det hjälpte mot ontet dock så det var det värt!
 
Här kommer lite bilder från parken, Volksgarten.
 
 
Första krokusen för i år! Eller första blomman överhuvudtaget faktiskt!
 
 
Sjukt fin var parken! Snacka om bra promenad-potential!
 
 
Mina fina småfjompor! (Jag kallar dom så för att dom är så små och söta! Vissa får inte ens gå på systemet i Serige, det är kul! Men dom är jättegoa och jätteroliga!) :)
 
 
Ingången till parken! Gissa om jag blev glad när jag möttes av denna vy (obs ej gubben då alltså)
 
 
På den där bänken tänker jag sitta i vår och läsa böcker på helgerna. Fett!

Bonn, tyskahjälp och belöning

Idag har vi i klassen varit i Bonn, det var trevligt! Bonn var lite mysigare med lite mindre hus. Vi gick på ett museum, där vi fick lära oss mer om Tysklands historia. Det handlade om tiden efter andra världskriget och jag tyckte att det var trevligt att nazi-tiden inte alltid måste vara i fokus när man talar om Tysklands historia. Det har man hört så mycket och jag har läst massor och tar sjukt illa vid mig. Så det var trevligt att få höra lite om annat, som muren, DDR mm. 
 
 
Olivia, Katarina och Cecilia på Haus der Geschichte
 
Namn på försvunna barn efter kriget
 
Josefin och Malin med hördosorna som man hörde guiden i, rätt smidigt
 
Redo för lite historia minsann!
 
 
Efteråt så åt vi billig pizza i solen. En slize kostade 50 cent (dvs ca 4 kr) vilket var ett helt ok pris. Dock så blev man ju inte mätt på en, snarare tre.. Men det var billigt ändå!
 
Julia, Katarina och Elisabet med billig pizza i skön sol
 
Und natürlich etwas zu trinken!
 
Solbadarna i Bonn
 
Sen invigdes uteserveringsperioden för i år minsann! Med ett glas på en uteservering i solen i Bonn. Jag brännde pannan vilket är det officiella tecknet på att det är vår på riktigt! Lite tråkigt att den valde att dyka upp en dag efter att Pontus åkte hem, men bättre sent än aldrig som man brukar säga.
 
Vi hann även med en varsin drink på en uteservering i Altstadt. Vi var ju tvugna att använda tåg-dags-kortet vi fått för studiebesöken till max. Vi hittade ett nytt ställe med billiga drinkar (för typ 28 kronor under happy hour). Dock så var stället ett ställe med lite äldre kundkrets. Jag passade alltså som fisken i vattnet, farmor Hol ftw. 
 
Julia och Josefin med drinkar
 
På drinkarna hängde godisar som såg ut som nakna män. Lite annorlunda, men helt klart värt att fotas!
 
Nu på kvällen har min snälla WG-granne rättade min tyskaläxa. Den som jag måste redovisa i morgon... Så himla snällt! Hon fick dessutom jobba riktigt hårt eftersom jag hade ca 1 miljon fel. Tysk grammatik alltså.. Sen fick jag en kaka som hon hade bakat! Så hon både lär mig tyska och utfodrar mig. Inte fel!
 
 
Rättad (!!!) tyskatext om gymnastik och nybakad kaka (som var så sjukt god!)

Come on!

Oh. My. Goood vad den här kvällen går långsamt. Jag borde göra massa läxor men jag är alldeles för mycket uppe i varv.. Det känns jättekonstigt att Pontus har åkt hem! Saknar honom redan! Sen saknar jag faktiskt mina vänner och Stockholm! Tror det är bra för mig att vara borta ett tag och inse att jag faktiskt har det riktigt bra hemma!

Jag saknar att träffa vänner och äta tacos, jag saknar att sitta i solen i Sthlm och dricka vin. Jag saknar att promenera och min lägenhet. Jag saknar mig syster, mamma, pappa och mormor. Jag saknar resten av släkten. Jag saknar Dalarna, oj vad jag saknar Dalarna!

Jahapp. Hur ska jag fördriva sista timmen innan det är ok att gå och lägga sig då? Top Model Sverige kanske..

Bye bye Pontus!

Nu sitter Pontus på planet på väg tillbaka till Sverige. Redan! Vad hände liksom? Tiden går aldrig så fort som när man har besök i Düsseldorf, det vill jag lova! 
 
Vi har gjort ingenting och allting på en gång. I fredags kom Pontus vid 11-tiden, då satt jag fortfarande i skolan men hade försökt att förklara för Pontus vart han skulle åka med taxin så att vi skulle hitta varandra när jag slutade. Det gick sådär, Pontus skyller på att jag förklarade dåligt.. Okej att jag gav honom fel adress, hehe.. Men jag tycker ändå att min förklaring var klockren! Vi hittade varann till slut iaf! :) 
 
Först käkade vi lite tapas på mitt rum som jag hade fixat. Sen sov vi en stund! Pontus hade gått upp kl 4 för att åka till Arlanda och jag var trött eftersom jag inte kan sova när något roligt ska hända. Efter välförtjänt sömn gick vi till Rheinturm där vi åt middag på 172,5 meters höjd. Restaurangen snurrar dessutom, fast bara den delen där man sitter och äter! Råflummigt! Resten är stilla! Så man gick vilse när man skulle gå till toaletterna, även om man trodde sig veta åt vilket håll man skulle gå! När vi hade ätit upp satt vi kvar i deras cocktail-bar (som var stilla) och drack drinkar. Sjukt fin utsikt och eftersom man snurrar runt så ser man ju hela D-dorf (tror att ett varv tog en timma typ). När vi kom hem hittade vi en kiosk som sålde Efes (!!!) och lösviktsgodis. Så vi hängde i övre köket här någon timma innan vi gick och sov. 
 
Pontus och tappas
Pontus och das Essen i tv-tornet
 
Inte bästa bilden på utsikten men det var verkligen jättefint!
 
Värdens bästa med världens äckligaste drink (fast det tycker ju som tur är inte han, Wiskey sour)
 
Efes och spotify i mobilen i vårt övre kök :)
 
Världens bästa Pontums!
 
 
På lördagen gick vi till Arkaaden. Där köpte Pontus en ny väska och vi åt lunch på en grekisk restaurang. Vi blev bjudna på shots och ifrågasatta för att vi inte åt upp lastbilschaffisportionerna. Tanten som jobbade sa att folk minsann alltid orkade ät upp. Sen när jag förklarade att vi åt frukost vid 12-tiden så förlät hon oss som tur var! Efter detta så traskade vi runt lite och sen gick vi till mitt favvoställe (Gaystället) och drack en drink! Han som jobbade tyckte nog att Pontus var rätt snygg (vilket ju inte är så konstigt!) och bjöd oss på Kaffe (fast det fick bara Pontus) och kaffeshot (det fick faktiskt jag också). Efter det så gick vi hem och gjorde oss i ordning och sen gick vi tillbaka till Altstadt igen.
 
 Middag åt vi på lördagen på Maradeo där vi åt KÖTT. Det var så sjukt gott! Vi drack rödvin till vilket jag inser att jag saknat väldigt mycket! Har ju nästan bara druckit vitt här eftersom Jessi dricker det. Vi klämde även i oss en efterrätt. Eller flera.. Vi tog en blandning av efterrätter, vilket inte som jag trodde betydde att man fick lite av många olika efterrätter.. utan att man fick FLERA efterrätter. Håhå jaja vad mätta vi blev! Sen mötte vi upp Jessi och Josefin och några tyska killar som Josefin lärt känna. Vi hamnade på en elektroklubb som var grym, men där dom släppte in så mycket folk att packad sill inte räcker för att beskriva stämningen. Vi dansade en snabbis och blev bjudna på en öl av killen som Josefin träffar, sen kände vi att vi hade fått nog och traskade hemmåt. 
 
 
Vi hann med en öl på rummet också medans jag gjorde mig i ordning. Pontus fick bestämma över musiken för en gångs skull! 
 
Kött och "lite" efterrätt...
 
 
 
På söndagen skulle vi var kurturella och gå på konstutställning. Det struntade vi i! Istället hängde vi på MacDonalds, Starbucks och på en bar. På Starbucks satt vi och mös och spelade spel och slogs i vanlig ordning (Pontus försöker fuska hela tiden och då måste han nypas), asmysigt, men så satt det en kille mittemot oss som var så jävla hög. Till slut började jag tycka att han var obehaglig och då gick vi därifrån. Vi tog en öl på en typiskt tysk-ställe (dvs eget bryggeri, otrevlig personal och stora träbänkar). Sen gick vi till min andra favoritbar som ser ut som en sjörövarhåla och där tittade vi på en fotbollsmatch! Det var riktigt kul trots att Düsseldorf-laget spelade så sjukt dåligt. Det blev dock 1-1 eftersom det andra laget gjorde självmål! Vi åt middag på favorititalienska-stället (tredje gången jag är där). Där fick man mat för två pers, en flarra rött, bröd och vatten för 344 kr (för båda alltså, sjukt billigt!). Sedan lyxade vi till det med taxi och slutade kvällen med att gå till en liten bar nära där jag bor och dricka lättöl (såklart drack jag min favorit, veteöl blandat med grapfrukt, mumma!)
 
 
Pontus på Starbucks och den läskiga snubben i bakgrunden (han såg helt normal ut men icke)
 
Tysk mössfrilla
 
Öl från Flensburg minsann
 
Här hittade jag Pontums när jag hade varit i skolan!
 
Min snygging!
 
 
Idag åt vi lunch på stället vid min skola och sen hade jag tre timmar lektion. Jag hittade dock Pontus i solen lyssnandes på musik och med värsta smilet efter skolan så jag tror att han var rätt nöjd ändå! :) Vi drack en öl på en uteservering (första för i år) i solen och sen hoppade han in i en taxi och försvann!

Det har varit en toppenhelg! Vi har ätit gott och druckit gott och bara umgåtts! Jag älskar att jag kan sitta med den där killen på ett fik/en restaurang och bara prata i timmar! Vi har sjukt roligt tillsammans och nu känns det faktiskt riktigt jobbigt att han har åkt hem! Jag försöker övertala honom att söka tyska för nybörjare i sommar så vi kan vara här tillsammans i några veckor. Han låter lockad med det blir ju förståss mycket meck. Men man ska aldrig säga aldrig! :) 
 
Jag har varit skitdålig på att fota hela helgen! Jag har liksom glömt bort det! Det har varit så sjukt perfekt att ha min Pontus här och jag längtar redan tills han kommer nästa gång!! <3
 
 
 
 

RSS 2.0